CECS

Spike disease, även kallad.

Detta är en sjukdom som oftast drabbar rasen border terrier.
Det var flera som uppskattade inlägget om epilepsi så jag tänkte fortsätta att skriva om sjukdomar som kan ge anfall liknande de vid epilepsi. 

Många fall av CECS diagnostiseras förmodligen som epilepsi. Det är en sjukdom som bl.a. visar sig som sällan eller ofta återkommande episoder av vinglighet i bakdelen och/eller mer eller mindre svåra krampanfall där hunden är fullt medveten hela tiden. Sjukdomen är med all säkerhet ärftlig, men man vet inte i vilken grad eller på vilket sätt den nedärvs. Forskning pågår men ännu vet man inte så mycket om sjukdomen. Ett problem är att en del av de drabbade hundarna bara har ett fåtal episoder under hela sitt liv. Det blir då svårare att hitta den bakomliggande orsaken. Man har uppnått goda resultat genom koständringar, vilket kan ge vissa ledtrådar. En viktig del i forskningen är att försöka hitta sätt att via blodprover och/eller DNA-analys ställa diagnos på sjuka hundar. Någon sådan möjlighet finns inte idag, varför man har svårt att säkert säga om en hund med kramper har CECS eller någon annan sjukdom med liknande symptom. Genom analys av prover från hunden kan veterinär avskriva andra kända orsaker till kramper och epilepsi och om symptomen stämmer väl överens med det man känner till om CECS, så kan man misstänka att det är det hunden har.

Symptomen varierar mellan olika hundar och kan inkludera många eller några av följande

  • Vinglighet, främst i bakdelen. Ofta börjar sjukdomen med detta för att sedan utvecklas till mer eller mindre krampliknande tillstånd.
  • Yrsel
  • Överdriven sträckning av kroppen
  • Ovanligt långsam och/eller metodisk kroppsställning eller gång
  • Darrningar
  • Muskelsammandragningar i buk och länd
  • Hunden faller omkull, försöker resa sig men kan inte
  • Huvudet vaggar fram och tillbaka och hunden ser lätt berusad ut
  • En del hundar har höga ljud och synbar smärta från magen
  • Hunden behåller kontrollen över urinblåsa och tarm
  • Hunden är fullt medveten och kontaktbar

Anfallens frekvens och varaktighet
Anfallens frekvens varierar från 1-2 ggr under hundens livstid till flera gånger i veckan.
Hur länge anfallen håller på varierar från sekunder till 30 minuter eller längre. Hunden kan se ut att återhämta sig och sedan får den ett nytt anfall inom en timme.

Vid långa (mer än 10 min) och vid tätt upprepade anfall ¯ uppsök veterinär akut!
Hos en del hundar är sjukdomen progressiv både när det gäller anfallens frekvens och varaktigheten hos varje anfall.

Orsaker till att ett anfall startar
Många gånger kan man inte se någon orsak till varför hunden får ett anfall.
Genom att samla information från ägare till hundar med symptom på CECS har man tyckt sig märka att vissa saker kan trigga igång ett anfall: felaktig kost (läs mer om detta under Diet), stark stress/upphetsning, stark kyla alt. värme, behandling med kortison, vaccination, ohyrebehandling mot loppor, skabb, fästingar.

Ungefärlig ålder på hunden när sjukdomen visar sig

Det finns ingen gräns för när en hund först visar de första symptomen, men vanligtvis dyker de upp när hunden är 2-6 år gammal. Hos vissa hundar visar sig de första symptomen redan före ett års ålder.
Det faktum att hunden kan vara så pass gammal när de första symptomen visar sig är ett problem inom aveln. En hanhund kan t.ex. redan ha producerat många kullar valpar när symptomen dyker upp.

Lite mer information
CECS kan visa sig på många olika sätt och det är svårt att beskriva alla olika variationer av symptom som denna sjukdom kan orsaka. Sjukdomen diagnostiseras ofta som epilepsi, så det är bra om du kan filma din hund under ett anfall och visa för din veterinär. Denne kan då bättre bedöma vilken sjukdom det är frågan om. Läkemedel mot epilepsi är inte verksamma mot CECS.
De första symptomen brukar vara att hunden tillfälligt vinglar med bakbenen. Kanske den också darrar och verkar yr. Så småningom kan detta utvecklas till mer eller mindre tydliga kramper med hårt spända muskler.
En del hundar krampar i bakdelen och kan inte stå upp. Andra får kramper i huvud och nacke. De står då upp i en onormalt utsträckt ställning eller faller hjälplöst omkull i kramp.
Det finns också hundar som har svår kramp och höga pipande/knorrande ljud i magen. Ljudet hörs på långt håll. Hunden verkar i dessa fall ha ont.
Något som gäller alla hundar med CECS är att de är vid fullt medvetande hela tiden och svarar på tilltal och andra stimuli.
Det är därför mycket viktigt att man själv håller sig lugn. Undvik allt som kan oroa hunden, som höga röster, andra höga ljud och så vidare.
En del hundar känner sig trygga om man håller dem i famnen tills anfallet gått över. (Notera dock att om det är epilepsi hunden har finns risk att man kan bli biten, då hunden ofta inte är vid fullt medvetande.) Hunden förlorar inte kontrollen över blåsa och tarm.

Behandling

Diet
Ändringar i kosten har visat sig vara den mest effektiva behandlingen när det gäller att minska episodernas frekvens och svårighetsgrad. Läs mer om detta under Diet.

Medicinering
Här är det svårt att skriva något eftersom jag inte känner till om/hur man i Sverige behandlar dessa hundar eller vilka mediciner som kan användas. Det är viktigt att andra sjukdomstillstånd uteslutits via noggrann provtagning innan läkemedel sätts in.
För att häva långvariga kramptillstånd kan Stesolid-suppositorier (5 mg) användas.
Antiepileptika är inte verksamma och rekommenderas inte för profylaktisk behandling.
Forskning pågår och med tiden kommer vi förhoppningsvis att veta hur sjukdomen ska behandlas.

Vad gör jag om hunden får ett krampanfall?
Först och främst: VAR LUGN! Eftersom hunden är fullt medveten om sin omgivning påverkas den starkt av hur du själv beter dig. Om hunden söker sig till dig, prata lugnt med den. Se till så att det inte är en massa oväsen runt hunden.
Med tiden lär du dig se när det är ett anfall på gång och är bättre förberedd.
Om hunden har svåra kramper kan du hålla den i famnen för att hindra den från att skada sig. Var beredd på att hunden är stark och kan riva dig med sina klor.

Om kramperna är långvariga bör du kontakta veterinär – hunden kan behöva hjälp för att häva kramptillståndet.

Källa:www.CECS.se

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln